10 intressanta fakta om Giant's Causeway i Bushmills

Det unika landskapet bildades för cirka 60 miljoner år sedan under paleogen. En intensiv vulkanisk aktivitet ledde till att smält basalt trängde in genom kritlager och bildade en vidsträckt lavaplatå. När det tjocka lavaskiktet svalnade snabbt drog det ihop sig och sprack upp i de symmetriska, sexkantiga pelarna som vi ser idag.

Enligt irländsk folktro byggdes vägbanken av jätten Finn McCool. Enligt legenden anlade han stigen till Skottland för att utmana sin rival, Benandonner. När han insåg att den skotska jätten var mycket större än han trott flydde Finn tillbaka till Irland, och stigen förstördes senare under deras episka sammandrabbning.

När man utforskar platsen kan man upptäcka en stor klippformation som påfallande liknar en stövel. Denna ”jättestövel”, som ligger undangömd i Port Noffer, sägs ha tappats av Finn McCool när han flydde från Benandonner. Intressant nog uppskattas stöveln ha den enorma storleken 93,5 enligt mänskliga mått.

Även om pelarna ser ut som om de vore handhuggna är de helt naturliga. Även om de flesta av de 40 000 pelarna är sexkantiga (har sex sidor), finns det faktiskt några som har fyra, fem, sju eller till och med åtta sidor. Denna enhetliga struktur beror på lavans avkylningshastighet, vilket har skapat ett mönster som kallas ”kolonnformad sprickbildning”.

År 1986 utnämndes Giant’s Causeway till ett av Unescos världsarv, det första i sitt slag i Nordirland. Den uppmärksammades för sina ”enastående naturfenomen” och sin betydelse för geologins utveckling. I dag är det fortfarande en av de mest studerade och besökta geologiska platserna i världen.

Inne på ”Middle Causeway” finns en naturlig stenkonstruktion som liknar en tron och som kallas ”Wishing Chair”. Den har blivit så flitigt använd av besökare genom århundradena att basaltyta har blivit otroligt slät och blank. Enligt lokal folktro ska den som sätter sig där få sin önskan uppfylld.

Platsen handlar inte bara om stenar; det är ett nationellt naturreservat som hyser sällsynt flora och fauna. Här kan man se den smalmunade snäckan, en sällsynt art som är skyddad enligt EU-lagstiftningen. Fågelskådare kan också se pilgrimsfalkar, tordmular och stormmåsar som häckar längs de branta, klippiga klipporna med utsikt över Atlanten.

En av de mest slående formationerna på platsen är Jättens orgel. Dessa pelare, som är ungefär 12 meter höga, ser ut precis som rören på ett gigantiskt musikinstrument. Den är en del av klippväggen och utgör ett utmärkt exempel på hur basaltlagren har byggts upp genom tiderna.

År 1588 sjönk ett fartyg från den spanska armadan, La Girona, strax utanför kusten nära Giant’s Causeway vid Lacada Point. Det innehöll en enorm mängd guld och smycken. På 1960-talet bärgade dykare en legendarisk skatt från platsen, som nu finns utställd på Ulster Museum.

Den geologiska formationen slutar egentligen inte vid den irländska kusten. Samma basaltpelare syns på andra sidan havet vid Fingals grotta på den skotska ön Staffa. Det är troligen denna gemensamma geologi som har inspirerat till myten om bron över havet, eftersom de två platserna ingår i samma forntida lavaflöde.